Språket är nyckeln till integration

Det är en kall, men solig höstmorgon och i cafeterian på vuxenutbildningen på Vällaregatan i Olofström samlas eleverna inför dagens lektioner. Några kvinnor sitter vid borden och stickar, andra tar dagens första kopp kaffe och alla förbereder sig för ännu en dag av lektioner och undervisning.  Eleverna i kurs C på SFI tar plats i lektionssalen för ett diskussionspass. Dagens diskussion ska handla om rättigheter och skyldigheter. Vilka rättigheter har vi i Sverige och vilka skyldigheter har vi? Vad är egentligen allemansrätten och hur lever vi tillsammans på bästa sätt?
– Säg till om ni hittar ett svårt ord, så ska jag förklara vad det betyder, uppmanar SFI-lärare Josefin Broberg sina elever, samtidigt som hon delar ut dagens diskussionsunderlag där olika frågor och påståenden ska utvärderas i grupper. I klassen går runt 15 elever, de allra flesta från Syrien, men här finns också elever från bland annat Bosnien och Eritrea. Klassen ser en film, sedan är diskussionen igång, helt på svenska. Ibland tryter orden på det nya språket, men då går det att ta hjälp av språkappar i telefonen eller fråga någon kompis i klassen.
– Det är viktigt för mig att alla är lika mycket värda och att jag får bestämma själv vad jag vill göra med mitt liv, säger en av tjejerna i klassen i diskussionen och får medhåll av de andra.



SFI är förkortning för Svenska för invandrare. Här går personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige, som har fått sina fyra sista siffror i personnumret och som är inne i etableringen (som Arbetsförmedlingen ansvarar för) eller som redan har arbete. En del är flyktingar och andra är EU-medborgare som har flyttat hit för att arbeta. Några har kommit för att deras partner eller familjer redan lever här.
– Man skickar in en ansökan till SFI och får börja när vi har en plats ledig, berättar biträdande rektor Lena Nygren. Vi har intag var fjärde vecka och alla börjar på en fyra veckor lång introduktion, där en lärare kartlägger vilka kunskaper och studievana eleven har med sig och bedömer vilken studieväg och grupp som eleven sedan börjar i.
SFI har tre olika studievägar (1, 2 och 3) och fyra kurser (A, B, C och D). På studieväg 1 läser eleverna kurs A och B och här hamnar ofta elever som inte har någon eller en kortare skolgång från sitt hemland. På studieväg 2 läser man kurs B och C i normal studietakt och på studieväg 3 läser man kurs C och D som är de högsta kurserna. Hamnar man i spår 3C direkt efter sin introduktion har man ofta god studievana från sitt hemland, hög förmåga att arbeta självständigt och går lite fortare fram. Man kan gå hela vägen från A-D eller så läser man så mycket man klarar av.

Eleverna inom etableringen läser på SFI 15 timmar i veckan och resten av tiden är man sysselsatt på heltid. Ofta är eleverna på praktik eller har sin sysselsättning på Humanus eller på Susekullen. Högsta prioritet har SFI, då språket är vägen in till samhället. De som redan har arbete eller en längre praktik går på kvällskursen en gång i veckan.
Jag är full av beundran inför våra elever, säger Lena. De gör allt de kan för att passa in, de vill veta mer om vårt svenska samhälle och de vill prata svenska. De kommer in varje dag med ett leende på läpparna, trots att de kanske har sin familj kvar i hemlandet och inte ens vet om familjen lever. De är här för att skapa sig en ny framtid.

Varje kursnivå pågår cirka 22 veckor och kursinnehållet delas i fyra veckors cykler. Det finns inte någon övre gräns på hur länge man har rätt att gå, utan eleverna går så länge det behövs.
– Var fjärde vecka går några vidare till nästa kurs, några är kvar och några är nya i klassen. Det är alltid stor rörelse i klasserna, säger Lena. Varje kurs slutar med ett nationellt prov och det avgör om du får flytta upp till nästa nivå. Det är inte som i grundskolan eller gymnasiet att alla gör nationella proven samtidigt, utan läraren avgör när eleven är redo att göra provet och provet görs individuellt.

På A-nivån går personer som har låg eller kanske ingen utbildning alls från sitt hemland. Där är Anne-May Andersson lärare och berättar:
- A-kursen är den mest grundläggande kursen där man börjar helt från början och går långsamt fram.
Den här dagen lär sig eleverna olika svenska ord för väder. Solen skiner, ordet skiner är inte så lätt att uttala och det är inte heller orden gul, mus och hus. Bokstaven U kan vara svår att säga om man inte har den från sitt hemland. Det är ett glatt gäng som bokstaverar sig fram bland orden och försöker komma ihåg skillnaden mellan väg och vägg.
– SFI är ett bra och effektivt sätt att lära sig svenska, berättar Lena. Våra lärare är flexibla och kan individualisera och se hela människan. Det viktiga är att ge den tid och engagemang som eleverna behöver. Eleverna önskar få prata mer svenska och blir så glada om någon kommer till klassen så de får prata svenska. De säger ofta att de vill prata mer med svenskar för att förstå och lära sig mer om landet. Det krävs bara nyfikenhet från bådas håll och i mötet upptäcker man att vi faktiskt inte är så olika. Alla behöver trygghet, bekräftelse och en trygg tillvaro med våra familjer – det förenar oss.

 

Så här tycker några elever om SFI:

Merima från Bosnien och Wafaa från Syrien har båda bott i Olofström i ett år. De gick introduktionsutbildningen i april och placerades i 3C-gruppen.
– I början var det svårt att lära sig svenska, men det går allt lättare. Vi förstår allt bättre nu. Vi är nyfikna på att lära oss svenska. Det låter som musik när ni pratar, ibland går betoningen upp och ibland ner och det låter trevligt. Vi vill gärna prata mer svenska, men svenskar kan ofta vara tysta.

Musaab kommer från Syrien. Han har varit två år i Sverige och är gift och har tre barn. Han går i D-kursen.
– Det är inte så svårt att lära sig svenska, men inte så lätt heller. Jag är jätteglad över att jag får prata svenska på SFI. Jag kan inte lära mig svenska ensam eller med mina vänner, men jag skulle vilja prata mer med svenskar. Hemma pratar vi arabiska, men jag tittar gärna på svensk TV och lyssnar på radio på väg till SFI. Efter SFI skulle jag vilja öppna eget, en restaurang i centrum och en klädbutik. Jag vill ha ett bra jobb här i Sverige. Jag trivs bra här!

Ammar bor i Gränum och har varit i Sverige i två och ett halvt år. Han är från Syrien och läser på D-kursen.
– SFI är viktigt och jag lär mig mycket svenska, men jag vill lära mig mer. Jag vill träna att prata med fler personer. Jag pratar mycket med mina grannar, jag förstår svenska mer än vad jag kan prata själv. När jag läser, förstår jag det mesta. Jag hoppas att jag klarar SFI och att jag snart hittar en lokal för jag hoppas starta ett bageri. Jag har många idéer, jag bara väntar på att hitta en lokal.

Mariusz är från Polen och har bott i Olofström i nio månader. Han arbetar på ett bärföretag och läser på kvällskursen.
– I Polen arbetade jag på universitet. Min pappa bodde redan i Olofström och tyckte att jag och min familj också skulle komma till Sverige. Det var lätt att få arbete i Sverige och det är enklare att leva här än i Polen, för det går att leva på bara en lön här. Min fru läser SFI på dagtid, men jag kan bara gå på kvällarna och därför passar kvällskursen mig bra. Jag försöker lära mig svenska, men det är jättesvårt. Jag har svårt för att uttala orden rätt och det är svårt höra ibland vad svenskar säger, men steg för steg försöker jag lära mig. Alla papper som kommer från myndigheter är ju på svenska och jag måste lära mig för att klara mig. Vi vill stanna här! Det är tyst och lugnt här och barnen får ett bättre liv i Sverige än i Polen.

Khatima är från Afghanistan och har bott i Sverige i drygt tre år. Hon är änka och har fyra söner och alla bor de här i Olofström. Hon arbetar som städare och läser på kvällskursen.
– Jag har gått på SFI i flera år, först två år på dagtid och nu på kvällskursen sedan sex månader tillbaka. Det har varit bra. Jag trivs och jobbar på och lär mig så mycket jag kan. Jag har inte gått i skola i mitt hemland och kunde inte läsa eller skriva när jag kom till Sverige, men nu kan jag både läsa och skriva på svenska. Man måste kämpa lite, så går det. Mina föräldrar hade inga pengar att skicka mig till skolan och det var inte vanligt att flickor kunde gå på skola, nuförtiden är det annorlunda. Jag trivs bra i Olofström. Jag pratar mycket svenska på jobbet och jag tränar genom att svara i telefon. Jag hjälper en nyanländ afghansk kvinna en timma varje dag att lära sig läsa och skriva på svenska.

Soorosh kommer från Afghanistan och har bott i Sverige i två år. Han arbetar som studiehandledare för afghanska elever på en skola i Olofström.
– Jag har lärt mig mycket svenska på egen hand genom att skriva och läsa. Nu har jag gått på SFI i några veckor. Det är bättre att gå på dagen, men hinner man inte är det bra med kvällskursen. En kväll i veckan är lite för sällan bara. Man kommer hit och sen har man glömt av vad man har lärt sig och ibland är det svårt att hinna med att plugga hemma. Svenska är svårt att lära sig, särskilt grammatiken och det är svårt ibland att höra vad svenskar säger. Ni pratar så fort! Jag vill fortsätta studera, så jag kan lära mig prata bra svenska. 

Senast uppdaterad: 17 januari 2017