Våra tätorter

Våra tätorter

Jämshög
Jämshög är numera en av tätorterna i Olofströms kommun. I byn bor ca 1 500 personer och där finns god service såsom affärer, skola och äldreomsorg.

Längre tillbaka i tiden var det Jämshögs kommun, belägen i Listers härad som var huvudorten. Men år 1865 utbröts Kyrkhults kommun och år 1941 Olofströms köping. Den återstående delen uppgick (tillsammans med Kyrkhults kommun) år 1967 i köpingen som sedan år 1971 övergick till Olofströms kommun. Jämshögs socken tillhörde Villands härad fram till år 1639. 

Kommunvapnet för Jämshögs kommun fastställdes av Kungl. Maj:t år 1947: "I rött fält tre ekollon av silver, ordnade två och ett, och däröver en med tre röda liljor belagd ginstam av silver". Ekollonen symboliserar skogsbruket i kommunen, inom vilket eken är viktig och liljorna är 
hämtade från ätten Estenbergs vapen (professor Petrus Estenberg var fordom prost i Jämshög). 

Från Jämshögstrakten kommer ett antal stora kulturpersonligheter såsom
* Harry Martinson
* Sven Edvin Salje
* Bengt Nordenberg
* Axel de la Nietze 
Ännu fler kan man läsa om vid Jämshögs kyrka där en sten över ortens kulturpersonligheter rests.

Kyrkhult
I mitten av 1800-talet fanns det endast ett par gårdar och två eller tre torp i Kyrkhult. Men byn skulle snart förändras. 1865 blev Kyrkhult egen församling. Samma år invigdes kyrkan och ett par år senare kunde man börja använda sockenstugan, den tidens kommunalhus. Redan när det var bestämt var kyrkan skulle ligga började man bygga bostadshus i grannskapet och fler skulle det bli när Tulseboda brunn var ett faktum ett tiotal år senare. För Kyrkhult är orten som i modern tid utvecklades kring bad- och kuranläggningen Tulseboda Brunn. Den verksamheten har avstannat men bygden sjuder av kultur och spännande aktiviteter.

Kyrkhult blev egen kommun 1865 efter utbrytning från Jämshög. Sockenkyrkan, som byggdes med hjälp av dagsverken utförda av invånarna i den nya församlingen, stod klar 1865. Kyrkhult var egen kommun fram till 1967 då man slogs ihop med Olofström.
Kommunvapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1940: "Delat av grönt, vari en kyrka av silver, och silver vari tvenne gröna ekar".

Kyrkhult ligger ca en mil norr om Olofström och idag bor det ca 1 000 personer i byn.
Byn har god service med bland annat butiker, skolor, barnomsorg och äldreomsorg.

Vilshult

Vilshult ligger ca en mil norr om Olofström och är en del av Kyrkhults församling. Det bor idag ca 350 personer i Vilshult.
I Vilshult ligger kommunens minsta och nyaste skola. Där finns flera arbetsplatser, bank och på sommaren slår dansstället Lyktan upp portarna. 

Gränum

Ortnamnet Gränum har tolkats som ett fornblekingskt graeni - grandunge, bestånd av gran. Men idag är det inte granen man tänker på när man närmar sig Gränum västerifrån, utan på åkermarken, bränneriet och de byggnader som inrymde mejeriet och stärkelsefabriken. 

Gränum ligger ca en mil söder om Olofström. Gränum är en charmig by där det bor drygt 200 personer. Byn har god kommunal service med lågstadieskola, förskola och fritids.

Hemsjö

Hemsjö bokstavligen föddes med järnvägen. När linjen Karlshamn - Vislanda öppnades för trafik i juni 1874 fick nämligen järnvägsstationen nära de två gårdarna i Västra Härnäs namnet Hemsjö för att undvika en förväxling med gårdarna i Östra Härnäs på andra sidan Mörrumsån.

Det tog 1200 man två och ett halvt år att bygga den 78 kilometer långa banan, som till början trafikerades av fyra ånglok, 11 personvagnar och 74 godsvagnar. Men idag förknippar man knappast namnet Hemsjö med ett stationssamhälle utan snarare med de båda kraftsationerna Hemsjö Nedre och Hemsjö övre. De skapade förutsättningar för en tidig elektrifiering av landsbygden i nordvästra Blekinge och Nordöstra Skåne.

Idag bor det ca 70 personer i Hemsjö. Byn har en stark sammanhållning som delvis beror på en mycket aktiv samhällsförening och idrottsförening.